Tillståndsplikt för privat tandvård: hela guiden
Översikt
Sedan den 1 januari 2026 krävs tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för alla privata vårdgivare som yrkesmässigt bedriver eller vill bedriva tandvårdsverksamhet. Kravet infördes genom ändringar i patientsäkerhetslagen efter förslag i propositionen Stärkt kontroll över tandvårdssektorn (prop. 2025/26:7). Syftet är att stoppa oseriösa aktörer och stärka patientsäkerheten; i praktiken innebär det att omkring 2 400 privata tandvårdsorganisationer ska genom en tillståndsprövning under de kommande åren.
Den här guiden förklarar vem som berörs, vilka datum som gäller för olika grupper av vårdgivare, hur ansökan går till och vad IVO granskar. Guiden uppdateras löpande när regler eller praxis ändras; datumet ovan visar när innehållet senast kontrollerades.
Innehållet är allmän information, inte juridisk rådgivning i enskilda fall.
Vem berörs av tillståndsplikten?
Tillståndsplikten gäller alla privata vårdgivare som yrkesmässigt bedriver verksamhet som omfattas av tandvårdslagen, det vill säga att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan. Med privata vårdgivare avses enskilda näringsidkare och juridiska personer utan kommunalt eller statligt ägande; alltifrån stora koncerner till enskilda firmor.
Några preciseringar som ofta förbises:
- Varje vårdgivare behöver ett eget tillstånd. Om en mottagning drivs av flera vårdgivare gemensamt, till exempel flera bolag eller enskilda firmor i samma lokal, måste var och en ha sitt eget tillstånd. Att dela mottagning ger inget gemensamt tillstånd.
- Tandhygienistverksamhet omfattas. Tillståndsplikten gäller all verksamhet enligt tandvårdslagen, inte bara tandläkarmottagningar. Vid ansökan anges verksamhetens inriktning med koder: tandhygienistverksamhet (A01), tandläkarverksamhet med allmän tandvård (A02) eller verksamhet utanför traditionell mottagning (A12), med tilläggskoder för specialistverksamhet (A03 till A11).
- Nya verksamheter måste ha tillstånd innan de startar. Den som vill påbörja tandvårdsverksamhet efter den 1 januari 2026 måste ha beviljat tillstånd före start. Detsamma gäller när en ny juridisk person tar över en befintlig verksamhet; ett nytt organisationsnummer eller personnummer hos vårdgivaren kräver en ny ansökan.
Att bedriva tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd är allvarligt: IVO kan förbjuda verksamheten, och den ansvarige kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
Vilken grupp tillhör du?
Övergångsreglerna är den vanligaste källan till förvirring, eftersom olika vårdgivare har olika tidsfrister. Avgörande är två frågor: hade verksamheten påbörjats före den 1 januari 2026, och var den anmäld till IVO:s vårdgivarregister?
Grupp 1: verksamheten var igång före den 1 januari 2026 och anmäld till vårdgivarregistret. Detta är den stora majoriteten. Ni får fortsätta driva verksamheten utan tillstånd och har till och med den 2 januari 2029 på er att ansöka. Lämnas ansökan in före den 3 januari 2029 får verksamheten drivas vidare tills IVO prövat ansökan slutligt. Vårt råd är dock att inte vänta till fristens slut; handläggningen tar tid, och den som ansöker tidigt får sin situation klarlagd tidigt.
Grupp 2: verksamheten var igång före den 1 januari 2026 men inte anmäld till vårdgivarregistret. Här var den ursprungliga fristen mycket kort: ansökan skulle vara inlämnad senast den 2 mars 2026 för att verksamheten skulle få drivas vidare. Den som lämnade in sin ansökan i tid omfattas av den ursprungliga övergångsregeln och får fortsätta bedriva verksamheten medan ansökan prövas. Det är oförändrat.
Många hann däremot inte. Därför beslutade riksdagen den 13 augusti 2026 om en ny övergångsbestämmelse, som trädde i kraft den 23 augusti 2026. Den innebär att en vårdgivare som hade påbörjat verksamheten före den 1 januari 2026 utan att anmäla den till vårdgivarregistret får fortsätta bedriva den utan tillstånd, trots att ansökan inte lämnades in senast den 2 mars 2026, under förutsättning att ansökan ges in före den 1 januari 2027, alltså senast den 31 december 2026. Verksamheten får då bedrivas tills ansökan har prövats slutligt.
Två viktiga begränsningar: regeln gäller inte den vars tidigare ansökan avslagits genom ett beslut som fått laga kraft, och IVO har markerat att verksamhet som bedrivits i strid med tillståndsplikten före ikraftträdandet kan vägas in i lämplighetsprövningen. Kraven i själva tillståndsprövningen är oförändrade; det är ansökningsfristen för den här gruppen som har flyttats. Regeringen har även aviserat att vårdgivare som omfattas av den nya regeln ska kunna vara fortsatt anslutna till det statliga tandvårdsstödet, under förutsättning att anmälan lämnas in före den 1 januari 2027; se regeringens pressmeddelande.
Grupp 3: verksamheten startar efter den 1 januari 2026, eller tas över av en ny juridisk person. Ingen övergångsregel gäller; tillstånd krävs innan verksamheten påbörjas. Ska du starta ny klinik? Läs vår guide om att starta egen tandvårdsklinik.
Se hela tidslinjen på sidan Viktiga datum.
Så ansöker du om tillstånd hos IVO
Ansökan görs på IVO:s blankett och skickas med e-post till IVO:s registratur. Blanketten består av två delar: en huvudblankett för vårdgivaren och en bilaga per mottagning (verksamhetsställe) som ingår i ansökan. Till ansökan bifogas de dokument som anges i blankettens checklista.
Avgiften är 30 000 kronor per ansökan. En ansökan får omfatta samtliga mottagningar som ingår i en och samma verksamhetschefs ansvarsområde; en vårdgivare med flera verksamhetschefer behöver alltså flera ansökningar. Betalningsinformation kommer med IVO:s bekräftelse när ansökan tagits emot, och handläggningen påbörjas först när avgiften är betald. Avgiften framgår av patientsäkerhetsförordningen och betalas oavsett utfall.
Svaren ska beskriva den egna verksamheten konkret. IVO har särskilt påpekat att alltför generella och allmängiltiga svar gör det svårt att bedöma verksamheten, vilket leder till begäran om komplettering och förlängd handläggningstid. Den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i ansökan är alltså specifika, verksamhetsnära beskrivningar i stället för standardformuleringar.
Läs mer om de vanligaste kompletteringarna och hur du undviker dem.
Vad IVO granskar: verksamhetschef samt ägar- och ledningsprövning
Prövningen omfattar dels verksamheten, dels personerna bakom den:
- Verksamhetschefen granskas särskilt: IVO bedömer om det finns förutsättningar för verksamhetschefen att fullgöra sitt uppdrag, så att verksamheten kan bedriva en god tandvård.
- Ägar- och ledningskretsen prövas i sin helhet. Som företrädare räknas ägare (även ägarbolag), styrelseledamöter och suppleanter, bolagsmän, VD, externa firmatecknare och verksamhetschefen. IVO granskar insikt i regelverken, lämplighet i övrigt och ekonomiska förutsättningar; enligt förarbetena beaktas bland annat ekonomisk skötsamhet och brottslighet av förmögenhetsrättslig karaktär, i en samlad bedömning.
Efter beslutet: anmäla ändringar och ägarförändringar
Beviljas tillståndet registreras verksamheten automatiskt i vårdgivarregistret. Tillståndet kan förenas med villkor eller begränsningar, till exempel i fråga om inriktning. Därefter gäller löpande skyldigheter: väsentliga förändringar av verksamheten ska anmälas till IVO inom en månad efter genomförandet, och ändringar i ägar- och ledningskretsen, som ny verksamhetschef, nya aktieägare eller styrelseledamöter, ska anmälas senast en månad efter förändringen. Vissa ändringar kräver i stället en helt ny ansökan: ny vårdgivare (nytt organisations- eller personnummer), ny mottagning, eller en utökning som strider mot villkor i tillståndet. Vilka ändringar som ska anmälas framgår av IVO:s föreskrifter (HSLF-FS 2026:6 om ansökan och HSLF-FS 2026:7 om anmälan av ändringar).
Viktiga datum i korthet
- 1 januari 2026: tillståndsplikten trädde i kraft.
- 2 mars 2026: ursprunglig sista ansökningsdag för verksamheter som inte var anmälda till vårdgivarregistret.
- 13 augusti 2026: riksdagen beslutade om den nya övergångsbestämmelsen.
- 23 augusti 2026: den nya bestämmelsen trädde i kraft.
- 31 december 2026: sista ansökningsdag enligt den nya bestämmelsen för verksamheter som inte var anmälda.
- 2 januari 2029: sista ansökningsdag för verksamheter som var anmälda till vårdgivarregistret.
Hela tidslinjen med förklaringar finns på sidan Viktiga datum.
Vanliga frågor
Vad kostar tillståndet?
Ansökningsavgiften är 30 000 kronor per ansökan och betalas till IVO oavsett om ansökan beviljas eller avslås. En ansökan kan omfatta flera mottagningar om de ingår i samma verksamhetschefs ansvarsområde.
Hur lång tid tar handläggningen?
IVO har inte utlovat någon fast handläggningstid, och regeringen har konstaterat att handläggningen uppgått till flera månader. Kompletteringar förlänger tiden; en komplett och verksamhetsnära ansökan är det bästa sättet att korta den.
Vi missade fristen den 2 mars 2026. Är det kört?
Nej, inte nödvändigtvis. Riksdagen beslutade den 13 augusti 2026 om en ny övergångsbestämmelse som ger verksamheter som var igång före den 1 januari 2026 men inte anmälda till vårdgivarregistret en ny möjlighet: lämna in ansökan senast den 31 december 2026, så får verksamheten drivas vidare tills ansökan prövats. Regeln trädde i kraft den 23 augusti 2026 och gäller inte den som redan fått ett lagakraftvunnet avslag.
Måste tandhygienister med egen verksamhet ha tillstånd?
Ja. Tillståndsplikten omfattar all yrkesmässig verksamhet enligt tandvårdslagen, och tandhygienistverksamhet har en egen inriktningskod (A01) i ansökan.
Vi är flera vårdgivare på samma mottagning. Räcker ett tillstånd?
Nej. Varje vårdgivare, det vill säga varje bolag eller enskild näringsidkare, behöver ett eget tillstånd, även när mottagningen delas.
Vad gäller vid ägarbyte eller försäljning av kliniken?
Om verksamheten tas över av en ny juridisk person (nytt organisationsnummer) krävs en ny ansökan om tillstånd; övergångsreglerna följer inte med till den nya vårdgivaren. Ändringar i ägar- och ledningskretsen inom samma vårdgivare, som nya aktieägare eller ny styrelse, ska i stället anmälas till IVO senast en månad efter förändringen.
Vad händer om vi driver vidare utan tillstånd?
IVO kan förbjuda verksamheten, och den som bedriver tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Olovligt bedriven verksamhet kan dessutom vägas in i en senare lämplighetsprövning.